Den teosofiska rörelsen 1875 – 1950

”De forntidas religion är framtidens religion.
Några få århundraden till, och så kommer inte några sekteriska troenden i någon som helst av mänsklighetens stora religioner att leva kvar. Brahmanism och buddism, kristendom och muhammedanism kommer alla att försvinna för den mäktiga strömmen av fakta.” — H. P. Blavatsky.

Inledning

Detta är en reviderad och uppdaterad upplaga av den volym som utgavs av E P Dutton 1925.

  Den teosofiska rörelsen är internationell i sin omfattning och under de 75 år som den existerat [skrevs 1950. ö. a.] har dess filosofi och teosofins etiska läror vunnit intresse och djupt påverkat oräkneliga människor i alla delar av världen. Nästan varje bildad person idag har någon förnimmelse av vad karma och reinkarnation betyder – två av de mest uråldriga idéerna i religiös filosofi, känd för mänskligheten – och den bekantskapen med de viktigaste principerna i uråldrig moral beror nästan helt på den teosofiska rörelsens inflytande.

  Mot bakgrund av modern kultur i världen presenterar den här boken den teosofiska rörelsens historia, beskriver dess grundares arbeten och allmänna framträdanden och behandlar kontroversiella ämnena hos teosoferna med olika teosofiska ”samfund” och personligheter som förekommit i ledande positioner i sidor av rörelsen och vilka blivit kända för allmänheten genom tidningar och tidskrifter. Den är rikt dokumenterad med referenser till den teosofiska litteraturen och andra källor.

  The Cunningham Press, Los Angeles, copyright 1951.

* * *

”Natten till igår fick jag se de teosofiska samfunden i fågelperspektiv. Jag såg några få uppriktiga och vederhäftiga teosofer i deras kamp med världen i stort och med andra – endast till namnet och ärelystna – teosofer.
     De förra är större till antalet än du kan tro, och de segrade – såsom ni i Amerika kommer att segra om ni bara förblir starka och pålitliga gentemot Mästarnas program och sanna mot er själva.” — HPB, 1888.

* * *

Förord

År 1925, precis 50 år efter Teosofiska Samfundets stiftande i New York, utgavs av E P Dutton & Co den första exakta och ingående historiska belysningen av den teosofiska rörelsen. Den hette The Theosophical Movement, 1875 – 1925, a History and a Survey och hade sammanställts av redaktörerna för Theosophy, en månatlig tidskrift med den teosofiska rörelsens ursprungliga syften som ändamål. Den gav teosofi-studerande och andra intresserade i ämnet en detaljerad och dokumenterad granskning av H P Blavatskys livsverk och andra ledande gestalter i den teosofiska rörelsen. Bokens 700 sidor gav noggranna rapporter över alla mer betydande händelser i teosofisk historia och där hade tillräckliga belägg samlats för varje läsares egna slutliga omdömen i kontroversiella ämnen, eller åtminstone tillräckligt för varje allvarlig sökares egna individuella undersökningar.

  Under åren efter dess publicering har inga konkreta fel i boken kommit fram, vare sig i fråga om fakta eller uttolkningar, även om uppkomsten av den – utifrån olika anspråk på ”efterträdarskap” eller ”andlig ledning”, som vidmakthållits av en del teosofiska organisationer – vållade störningar och beklaganden på en del håll. I själva verket gavs boken ut under hot om stämning, men ingen process fördes, tveklöst för att alla framförda påståenden stöds av fakta.

  Den här boken är nu en fortsättning på det tidigare verket som alltså utgavs 1925. Sedan den tiden har många utvecklingar ägt rum på det teosofiska området. ”Ledare” har dött och andra personligheter tagit deras platser. De olika Teosofiska Samfundens förändringar har nu mindre intresse för den sökande. Filosofin själv i form av de ursprungliga lärorna tar gradvis över organisatoriska aktiviteter och dispyter som fokus för teosofiskt intresse. Till och med teosofiska rörelsens fiender visar genom sina metoder att attackera på, att dess verkliga vitalitet ligger i H P Blavatskys liv och verk. Andra gestalter i rörelsens tidiga dagar glöms alltmer, men HPBs kraft och inflytande växer med åren, när studerande av teosofin söker inspiration i hennes outspädda läror, oberoende av organisationer. Sålunda kan ”pseudo-teosofi” lättare kännas igen och teosofiska ”sekter” får det allt svårare att bevara egna identiteter. Dessa rörelsens utvecklingslinjer sedan 1925 har både föranlett nytt material i denna bok och stärkt dess framställningar av tidigare händelser. 1925 års utgåva kommer att kvarstå som det mer detaljerade verket ifråga om hänvisningar beträffande den inledande cykeln för teosofisk historia, och dess existens har nu gjort det möjligt att här ge ut annan, som är kortare i en del avseenden, men täcker de senare stadierna i rörelsen fram till 1950.

  Till dem som i den här boken får en första kontakt med teosofin får något sägas i ett ämne om ”auktoritet”. Det blir snart tydligt för sådana läsare att studium av teosofi är ett företag med någonting mer än vanliga konsekvenser. Vad, kan man fråga sig, är auktoriteten för påståenden, vilka tycks gå långt bortom kända fakta och erfarenheter? Det är uppenbart, att varje filosofi som försöker sig på att ta itu med den västerländska civilisationens dilemman måste utgå ifrån någon källa för förklaringar, som är relativt okänd för den västerländska människan. Det är så gott som säkert, att varje verklig analys av den moderna världens djupa otillfredsställdheter kommer att innehålla hittills obeaktade eller förbisedda element, och sådana bör därför inte sättas åt sidan bara för att de är okända. Tvärtom kan det vara den rena tilliten till välkända slag av vad människan i allmänhet ser upp till som kunskap – vare sig vetenskaplig eller religiös – som kan bära ansvaret för den västerländska civilisationens mångfaldigade misslyckanden. I kontrast till allsköns blandningar av empirisk vetenskap, eklektisk spekulation och döende religiösa traditioner, vilket idag tas som ”kunskap”, erbjuder teosofi läran om Gnosis för övervägande. En samling praktiska psykologiska och moraliska sanningar, som kan prövas och verifieras av varje människa själv.

  De teosofiska lärorna definierades av madame Blavatsky såsom att de bildar en syntes av fungerande arbetsprinciper. Genom att lära sig använda dessa principer kan, sade hon, vilken som helst människa vinna oberoende kunskap om naturens lagar och den mänskliga erfarenhetens underliggande verkligheter. Detta påstående grundade sig på en verklig existens av människor, vilkas liv visar mästerskap i att använda dessa principer. Sådana människor var, sade madame Blavatsky, hennes lärare. Men medan teosofin på det sättet fick en identitet genom dess framställare på 1800-talet varnades sökare gång på gång för att acceptera dess läror ”på tro”. Den teosofiska rörelsen sökte inte några godtrogna anhängare, utan allvarliga studerande.

  I teosofin kommer den sökande att finna mycket att tänka på och litet att tro på. Det finns ”läror”, det är sant – definitiva metafysiska begrepp, som ger den teosofiska filosofin en systematisk karaktär. Men utan anspråk på lärornas originalitet lades de fram av madame Blavatsky som ett naturligt arv ifrån den mänskliga rasens intellektuella och moraliska utveckling. Därmed erbjöd hon dem inte som dogmer, utan som metafysiska principer för utveckling, som kan verifieras genom erfarenheter. Innan en lärodoktrin, som utgör en del av detta ärvda, har blivit närmare prövad av den individuelle sökaren, kan den alltså jämföras med vetenskapens hypoteser — de inbjuder till varken troende eller förnekande, utan till undersökande.

     Den här boken kommer förhoppningsvis att tjäna som en inledning till vidare studium av den teosofiska filosofin. I grunden är teosofin en överblick över livet som borde ha en naturlig dragningskraft för alla män och kvinnor som tror på varje människas oförytterliga andliga potentialiteter och som känner både vetenskaps-skepticism och sekteristisk religions fåfänglighet. Men främst borde teosofin tilltala dem som är oroliga för mänskligt hat och de oändliga konflikterna som kommer av fruktan och okunnighet bland människor och nationer, och som är beslutsamma att göra vad de kan för att upptäcka en praktisk själens filosofi — ett sätt att tänka och handla på, som sakta men säkert kommer att förändra världen.

  13 april, 1951.

*