Avsnitt ur Den Hemliga Läran
UNDER BEARBETNING

Från del 1, sid 67:

Maya betyder illusion och alla ändliga ting medför illusioner. Ty allt som är till är endast relativt verkligt, och har inte någon absolut realitet, då det utseende, som den dolda väsensgrunden för varje betraktare företer, beror på dennes uppfattningsförmåga. För vildens oskolade blick synes en målning först vara en intetsägande hopgyttring av linjer och färgfläckar, medan ett uppfostrat öga genast uppfattar vad det föreställer. Ingenting är beständigt utom det dolda, absoluta Vara, som i sig innefattar idéerna till allt verkligt. De varelser som tillhör tillvarons alla plan, upp till de högsta Dhyan-Chohanerna, liknar i viss grad de skuggor som en laterna magica kastar på en ofärgad skärm. Icke desto mindre har allting en relativ verklighet, ty också iakttagaren själv är en skuggbild och de ting han iakttar är därför för honom lika verkliga som han själv. All den verklighet som tingen äger måste vi anta att de äger även i den tillvaro som föregår eller efterföljer det tidsmoment när de passerar genom den materiella världen som en försvinnande ljusglimt. Ty så länge vi är inskränkta till de sinnesverktyg som tar in blott den materiella tillvaron kan vi inte direkt uppfatta någon sådan tillvaro. På vilket plan vårt medvetande än verkar, så är såväl vi själva som de ting som hör till detta plan tills vidare våra enda verkligheter. Men i den mån vi höjer oss på utvecklingens skala finner vi att vi förut under utvecklingens genomgångna skeden har tagit skuggor för verkligheter och att jagets förkovran och höjande utgör en serie av allt klarare uppvaknanden, i det varje framsteg för med sig den föreställningen, att vi nu slutligen uppnått »verkligheten». Men bara när vi kommit till det absoluta medvetandet, och därmed införlivat vårt eget med det, skall vi bli fria från de bländverk som frambringas av maya.